Abbygail

konfrontera - ansikte mot ansikte
att konfrontera med sig själv = läskigaste grej som finns men absolut nyttigt.
ni vet, att verkligen veta vem man är och vad man står för, vad man tycker o tänker om olika saker. och VARFÖR man tkr som man gör. Klart, olika syn på olika saker förändras ju med tiden.. man lär sig alltid av all folk man träffar. Och erfarenheter byggs hela tiden..

ibland blir jag så frustrerad på mig själv när jag inte kan förklara varför jag gör vissa saker..
"jag bara gör det, jag bara tkr så.."
jag är en ganska kluven människa, men jag har blivt bättre - and I'm still working on it! :D 
Jag måste våga ställa frågan "varför" oftare. Det är ju inte säkert att jag kommer på svaret direkt men jag har ialf tänkt.. MEN ÖVERTÄNKANDET GÖR EN CRAZY till slut - watch out.
ibland kan impuls-tänkandet och görandet visa sig vara bra MEN det är alltid skönare att inte ångra sig efteråt och fråga sig själv: varför tänkte jag inte först innan jag..jag kunde ju faktiskt...
------
Jag o Bjrn har tjafsat till o från - från fredags till igårkväll.. (MEN det är fintfint mellan oss och tjafs är bara tjafs fortfarande) 
ialf..det började med ett sms och slutade med  - jag älskar dig o vill bara va med dig..
Bjrn, han är en god människa som inte vill att folk ska tycka illa om honom. Han är verkligen snäll, ibland kanske för snäll..(?)
sms:et fick mig att tänka på en massa..typiskt mig som ska övertänka alltid!!
ÖRK, att jag inte kan släppa vissa saker (att jag bara inte fattar att Bjrn verkligen BARA vill va med mig)!!
men samtidigt ÖRK på personer som har konstiga idéer för sig: vet inte om det bara är så att vissa personer alltid kommer ha "en viss" kontakt med varann men jag stör mig faktiskt. Jag vet att jag inte borde va störd av faktan men I do. That's it. töntigt eller ej, men så ligger det till. Ett löfte är ett löfte, visst MEN om löftet då gavs för typ 3 år sen då? Om personen inte är densamme som man delade löftet med då? gäller löftet fortfarande (om andra personer också är involverade?) 
ajja, jag släpper detta nu ialf, jag o Bjrn har ialf kommit fram till att jag inte vill att han ska känna sig "ägd" av mig och jag inte honom..Han gör som han vill och får ta konsekvenserna. och detsamma gäller mig.
Vi vill fatta beslut tsm men inte är tvingad till att "anpassa" våra beslut efter den andres..(gäller kanske inte allt men vi ska försöka.) Vi vill inte bli beroende av varandra, ialf inte så mkt att vi är helt "lost, vilse, liten" utan varandra, utan vi är självständiga men tsm - det finns en Abby och En Björn och en Abby med BjörnPUNKT

och tjejer, jag vet att vi alltid vill att killar ska förstå sig på oss (utan att vi säger det vi egentligen vill) - gåtor på gåtor,
ibland så är metoden "rak på sak" faktiskt det bästa. De är tyvärr ingen tankeläsare eller psykologer som vi vill och tror att de är..eller vill vara rättare sagt. Gör det enkelt för dig själv (o särskilt för honom^^) säg det du egentligen menar o vill, han är trots allt ingen Einstein, Han är bara den som vill göra dig lycklig :D

det som spelar ngn roll i slutändan är att vi verkligen älskar varandra - trots dåtid, nutid och framtid.
Därimellan - tjafs, bitterhet, stolthet, kärlek, och ännu mer kärlek.