2008 - sammanfattning
Lika långt och svårtavligt som ordet "sammanfattning" har året 2008 varit!
Vet inte ens var jag ska börja eller heller sluta..
Det har hänt så grymt mycket: fysiskt, psykiskt och själsligt. På gott o ont?
med familjen
med vännerna
med pojkvännen
med tron.
med familjen - älskar verkligen min kära stora fede familj. Och året 2008 har min familj betytt grymt mkt för mig (inte för att de inte har gjort det de andra åren) 2008 har verkligen varit annorlunda, that's why. Kusiner dit o hit har flyttat och det känns som tiden går alldeles för fort fram..det händer så mkt som man inte kan förstå riktigt..
det bästa hade ändå varit var en fede stor, typ världens störtsa familjeträff ( det skulle vara min familj, believe me). För då skulle ALLA träffas o prata o ge varandra kramar o lite skrik dit o hit (I love it!)
va skönt ändå om alla kunde vara lite mer ärliga mot varann.. nåja, familjen är alltid familjen.
Det jag vill säga är att min familj har varit min klippa, my riock, som jag kunnat förlita mig på o varit trygg hos. Och detta hela 2008! Jag är mer än tacksam.
med vännerna - ni vet att vänner är dem bästa som finns och alltid dem bästa som kommer finnas? så är det ialf för mig..gamla o nya vänner har man träffat: gamla vänner som man "tappat" eller rättare sagt "pausat" från att träffa har ännu igen träffats på nytt och det här är jag så lycklig över att jag kan dö just nu..OCH så nya vänner som är så goa´ att man kan leva på dem i mer än tio år, haha. Nej men fy vad gott det är med vänner.!!! Hörni,!!
När ngt är bäst är ni ändå bättre!!<3 Tack för ALLT, ni vet vilka ni är hoppas jag!! :D
ALLA ni har gjort så att jag har klarat mina svackar i år :D<3
när jag grät, grät ni. När jag skrattade så skrattade ni med mig :D För detta, gör ni mig till världens mest lyckligast.
Hoppas ni vet var jag finns när ni vill gråta eller skratta!
Jag finns här och tror på er. Och ni kommer tycka att jag är tjatig men ni är ju faktiskt dem bästa som förtjänar allt det bästa med det bästa plus lite till och ännu mer på det! Förstår ni? <3
Tacksam o lycklig
med pojkvännen - Björn Burman
den kille jag mest har älskat o älskar än..
under 2008 gjorde vi slut p.g.a en massa orsaker som vi egentligen inte fattar riktigt om vi tänker tillbaka..anyways..
jag mådde verkligen piss i några månader men dagarna gick, jag jobbade, jag hade mina kompisar där jag mest behövde dem, familjen o Gud.. men ändå mådde jag piss. Dagarna gick men dem kändes ändå meningslösa..
jag grät nog en hel hav för oss, honom..
visst, även om vi inte var "tsm" så träffades vi ändå för att vi skulle vara vänner o ja, ni vet ju själva hur det går..o gick kanske.. haha hur som..
..under hela augusti månad så hördes vi inte av..ej sms ej telen. nada
och visst var det skönt men saknaden pinade mig varje dag..
trodde att saknaden skulle dämpas med tiden men det växte för var dag som gick utan honom..
och det här kändes..
jag bad o grät o hoppades och till slut slutade hoppas..fortsatte med grådandet lite till o bad lite mer..
det hela slutade med att vi träffades den 12:e Okt, vi pratade, pratade, frågade o frågad, svarade o frågade ännu mer sen kramades vi..
och han frågade om jag ville vara hans flickvän igen, jag grät o svarade ja.
dagarna efter detta kändes konstigt och jag tvekade men sedan tog kärleken oss under sina vingar och vi lever och flyger än, ganska högt och det pirrar i min mage...
att vi gjorde slut var nog det bästa som kunde hända, konstigt nog.. Vi behövde denna tid för o hitta oss själva igen..
Hitta den Abby o Bjrn som försvann när det blev "vi"...Hitta den känslan, kärleken som försvann efter tvivel o lite gnäll..
hitta tron o hoppet =) det gick och det går än..
nu känns vi oslagbara, Det finns en Abby, en Björn o en Abby med Björn :D förstår ni?
Galen, kär o lycklig
med tron - Var skulle jag ta vägen? Om inte Hos dig Fader.
En tro som har växt i mer än hälften av sitt liv är inte så lätt att bara släppa o glömma..
lättare att utveckla den o växa ännu mer med den..leva med vetskap att det finns en Gud som förlåter o älskar, en Gud som bryr sig och tar emot en när man faller och faller..
det här är mer än relegion, det är en relation.
För vad som än händer imorgon i övermorgon ellr om tio år så kommer jag att leva med vetskapen, hoppet o tron på att Gud är med mig och Han lämnar mig ALDRIG ensam, döden kan inte ens skilja oss.
Har ni hört uttrycket: People always leave?
det stämmer till 110% procent men Gud o min tro kommer ALDRIG att göra det..
det är inte tal om trygghet längre.. det är tal om mitt liv.. hela jag...
Tron på den sanna Gud är den som får mig till att orka..orka med allt.
Han går med mig och vet du vad? Han går med dig med..
vare sig du vill ellr inte så finns Han där för dig..inte en visk eller tanke för långt är Han..
Rom. 8:28: "För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa". bibelord som man kan leva på under hela livet..
När får jag träffa dig? Imorgon nu?
döden är ingenting.
Gott nytt år höddu =) du är bra!!
Vet inte ens var jag ska börja eller heller sluta..
Det har hänt så grymt mycket: fysiskt, psykiskt och själsligt. På gott o ont?
med familjen
med vännerna
med pojkvännen
med tron.
med familjen - älskar verkligen min kära stora fede familj. Och året 2008 har min familj betytt grymt mkt för mig (inte för att de inte har gjort det de andra åren) 2008 har verkligen varit annorlunda, that's why. Kusiner dit o hit har flyttat och det känns som tiden går alldeles för fort fram..det händer så mkt som man inte kan förstå riktigt..
det bästa hade ändå varit var en fede stor, typ världens störtsa familjeträff ( det skulle vara min familj, believe me). För då skulle ALLA träffas o prata o ge varandra kramar o lite skrik dit o hit (I love it!)
va skönt ändå om alla kunde vara lite mer ärliga mot varann.. nåja, familjen är alltid familjen.
Det jag vill säga är att min familj har varit min klippa, my riock, som jag kunnat förlita mig på o varit trygg hos. Och detta hela 2008! Jag är mer än tacksam.
med vännerna - ni vet att vänner är dem bästa som finns och alltid dem bästa som kommer finnas? så är det ialf för mig..gamla o nya vänner har man träffat: gamla vänner som man "tappat" eller rättare sagt "pausat" från att träffa har ännu igen träffats på nytt och det här är jag så lycklig över att jag kan dö just nu..OCH så nya vänner som är så goa´ att man kan leva på dem i mer än tio år, haha. Nej men fy vad gott det är med vänner.!!! Hörni,!!
När ngt är bäst är ni ändå bättre!!<3 Tack för ALLT, ni vet vilka ni är hoppas jag!! :D
ALLA ni har gjort så att jag har klarat mina svackar i år :D<3
när jag grät, grät ni. När jag skrattade så skrattade ni med mig :D För detta, gör ni mig till världens mest lyckligast.
Hoppas ni vet var jag finns när ni vill gråta eller skratta!
Jag finns här och tror på er. Och ni kommer tycka att jag är tjatig men ni är ju faktiskt dem bästa som förtjänar allt det bästa med det bästa plus lite till och ännu mer på det! Förstår ni? <3
Tacksam o lycklig
med pojkvännen - Björn Burman
den kille jag mest har älskat o älskar än..
under 2008 gjorde vi slut p.g.a en massa orsaker som vi egentligen inte fattar riktigt om vi tänker tillbaka..anyways..
jag mådde verkligen piss i några månader men dagarna gick, jag jobbade, jag hade mina kompisar där jag mest behövde dem, familjen o Gud.. men ändå mådde jag piss. Dagarna gick men dem kändes ändå meningslösa..
jag grät nog en hel hav för oss, honom..
visst, även om vi inte var "tsm" så träffades vi ändå för att vi skulle vara vänner o ja, ni vet ju själva hur det går..o gick kanske.. haha hur som..
..under hela augusti månad så hördes vi inte av..ej sms ej telen. nada
och visst var det skönt men saknaden pinade mig varje dag..
trodde att saknaden skulle dämpas med tiden men det växte för var dag som gick utan honom..
och det här kändes..
jag bad o grät o hoppades och till slut slutade hoppas..fortsatte med grådandet lite till o bad lite mer..
det hela slutade med att vi träffades den 12:e Okt, vi pratade, pratade, frågade o frågad, svarade o frågade ännu mer sen kramades vi..
och han frågade om jag ville vara hans flickvän igen, jag grät o svarade ja.
dagarna efter detta kändes konstigt och jag tvekade men sedan tog kärleken oss under sina vingar och vi lever och flyger än, ganska högt och det pirrar i min mage...
att vi gjorde slut var nog det bästa som kunde hända, konstigt nog.. Vi behövde denna tid för o hitta oss själva igen..
Hitta den Abby o Bjrn som försvann när det blev "vi"...Hitta den känslan, kärleken som försvann efter tvivel o lite gnäll..
hitta tron o hoppet =) det gick och det går än..
nu känns vi oslagbara, Det finns en Abby, en Björn o en Abby med Björn :D förstår ni?
Galen, kär o lycklig
med tron - Var skulle jag ta vägen? Om inte Hos dig Fader.
En tro som har växt i mer än hälften av sitt liv är inte så lätt att bara släppa o glömma..
lättare att utveckla den o växa ännu mer med den..leva med vetskap att det finns en Gud som förlåter o älskar, en Gud som bryr sig och tar emot en när man faller och faller..
det här är mer än relegion, det är en relation.
För vad som än händer imorgon i övermorgon ellr om tio år så kommer jag att leva med vetskapen, hoppet o tron på att Gud är med mig och Han lämnar mig ALDRIG ensam, döden kan inte ens skilja oss.
Har ni hört uttrycket: People always leave?
det stämmer till 110% procent men Gud o min tro kommer ALDRIG att göra det..
det är inte tal om trygghet längre.. det är tal om mitt liv.. hela jag...
Tron på den sanna Gud är den som får mig till att orka..orka med allt.
Han går med mig och vet du vad? Han går med dig med..
vare sig du vill ellr inte så finns Han där för dig..inte en visk eller tanke för långt är Han..
Rom. 8:28: "För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa". bibelord som man kan leva på under hela livet..
När får jag träffa dig? Imorgon nu?
döden är ingenting.
Gott nytt år höddu =) du är bra!!
